DET ÄR SKOLAVSLUTNING, som spänd förälder står jag och väntar jag på skolgården, solen skiner och jag kallpratar med de andra föräldrarna. Slut på första klass – vilken milstolpe. Just nu känns kaosmorgonen långt bort. De guldiga sandalerna vi bara hittade ena av, lillebror som vägrade klä på sig, lillasysters blöjbyte 2 sekunder innan vi skulle gå utanför dörren. Men vi hann i tid – precis. En efter en kommer de ut, med tårar i ögonen. De kommer att sakna Nicklas. Nicklas är tydligen mer än bara deras lärare – han är deras vän. När jag tröstar min 8-åring sköljer en våg av tacksamhet över mig. Jag tänker att så här ska det vara. Klasskamraterna kramar om varandra och varje dag i två hela terminer har jag skickat en glad elev till skolan. Till en plats med en lärare som ser henne, med snälla kamrater och där alla får vara med. Så här ska det vara.

MEN SÅ HÄR HAR INTE alla barn det. För många är det magknip att komma till skolan, en lättnad när den slutar. Vi i Sverige, och i Malmö, har vänt den negativa kunskapsresultaten, våra barn studerar mer, men de mår allt sämre. Så bättre betyg och otryggare barn. Så hur får vi en skola där kunskapsresultat ökar samtidigt som våra unga mår bra och är trygga i sin skola. Jag ser det så är; skolan inte är en isolerad ö i samhället utan alla de utmaningar som finns i samhället tar sig även uttryck i vår skola. Segregationen, våldet och social ojämlikhet påverkar vår skola och våra elever.

DET FÖREBYGGANDE ARBETET mot kränkingar är en del av det dagliga arbetet på våra skolor, men så länge ett barn utsätts för kränkande behandling så är det ett för mycket. Fler vuxna i skolan är något vi hör ofta, jag skulle vilja säga rätt vuxna i skolan. Att ha fler professioner i skolan har för många varit ett framgångsrecept. Att ha elevkoordinatorer som sköter kontakten med de barn som begår kränkningar, att skapa positiva mötesplatser som allaktivtetshus med fritidsledare eller att ha samarbete med civilsamhället för att skapa goda ledare bland barnen. Lösningarna är många som tillsammans skapar en trygg skola. Som sagt är skolan ingen isolerad ö i samhället utan snarare navet i våra närområden och vi måste kunna möta flera utmaningar samtidigt för att skapa en trygg miljö för våra barn att lära sig i.

NÄR JAG SKRIVER DETTA är det bara några dagar kvar till skolstart. Längtan tillbaka är stor hemma hos oss. Längtan till klassen, till skolan, till lektionerna och rasterna. Så här borde varje barn få känna när hösten närmar sig.

Sanna Axelsson
Förste vice ordförande i grundskolenämnden