S i stadshuset

Här kan du följa det politiska arbetet i Socialdemokraterna i Malmö. Här får du en inblick i aktuella frågor och i vår vardag. Vi uppdaterar med bilder, fakta, videor och färska citat så fort det går.

S och L bildar ny kommunledning för ett Malmö som håller ihop

S och L bildar ny kommunledning för ett Malmö som håller ihop

Idag presenterade Socialdemokraterna och Liberalerna hur Malmös nya kommunledning ser ut.

Vi lever i en tid då polariseringen i samhället ökar. Extrema krafter, både här och runt om i världen är återigen på frammarsch. Demokratin och yttrandefriheten hotas, grupper ställs mot grupper och lögner sprids som fakta. Historiskt har våra båda partier verkat för demokratins framväxt, och vi ser värdet och behovet av stabila och ansvarstagande samhällsinstitutioner.

Socialdemokraterna och Liberalerna har tillsammans för Malmös och Malmöbornas bästa beslutat att bryta den osunda blockpolitiken och ta ansvar för det nya politiska läget.

Tillsammans, och i samverkan med Miljöpartiet de gröna, vill vi leda staden på ett öppet och samlande sätt med respekt för alla Malmöbors lika värde och lika rätt. Vi ska styra Malmö gemensamt, och sätter samarbete före egenintresse. Detta görs med beaktande av respektive partis program och utfästelser i valrörelsen.

Våra partier förenas i en gemensam övertygelse om att samhällen som håller ihop, där vi både hjälps åt och ställer krav på varandra, skapar bäst förutsättningar för varje individ att växa och dra nytta av sina talanger. Det i sin tur skapar god grund för tillväxt och innovation.

Vi har en gemensam ambition att skapa en hel stad och där alla invånare kan lita på att de får rätt hjälp, samt jämlika och jämställda förutsättningar.

Malmö ska planeras och byggas för att minska segregationen och med välfungerande pedagogiska verksamheter som utmanar varenda enskild elev.

I ett Malmö som håller ihop har vi höga ambitioner för välfärden vilket kräver en stark ekonomi, en arbetsmarknad som släpper in alla och ett gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare. Alla som kan jobba ska jobba.

Ett samhälle som hänger ihop bygger på ett gemensamt samhällskontrakt. Att Malmöborna har ett gemensamt språk är en betydande del i det kitt som stärker sammanhållningen i Malmö.

Malmöbornas kompetens och erfarenheter är stadens främsta tillgångar. Den potentialen ska tas till vara.

– Det är ett historiskt tillfälle för Malmö. Två politiska krafter med tradition av att kämpa för allas lika värde kommer samman och tar ansvar för Malmö. Vi ska vara en inkluderande och öppen stad med bra levnadsvillkor för alla. Jag ser fram mot vårt samarbete, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Det här känns väldigt bra och viktigt för Malmö, nu får vi chansen att på riktigt påverka staden i liberal riktning. Vi är två olika partier men med ett gemensamt huvudmål – att ta ansvar för staden och skapa stabilitet, säger Roko Kursar (L), kommunalråd.

Bild: Anna Zachrisson

Om grälsjuka forskare och 4 åtgärder mot skolsegregation

Om grälsjuka forskare och 4 åtgärder mot skolsegregation

Jag vill börja med några rader om skolforskningens olika syn på varför skolresultaten skiljer sig åt. Ett av vetenskapens ”uppdrag” är att leverera underlag för de beslut som samhällets beslutsfattare har att fatta. Vanligtvis är den statliga beslutsapparaten, på det hela taget, orienterad mot att veta vad man gör och varför. Även om det finns gott om exempel på motsatsen.

Som politiker kommer man därför ofta i kontakt med både vetenskapliga alster och med forskarna själva. En sak man då snabbt upptäcker är att forskare ofta är mer grälsjuka än vi politiker är. Kampen om det egna perspektivet, den egna forskningens betydelse etc. leder till vetenskapliga tvister som ibland är svåra att förstå.

Skolforskningen kring varför skolresultaten skiljer sig åt mellan skolorna är ett sådant område. Lite enkelt uttryckt kan man säga att vissa menar att det är elevernas socioekonomiska villkor (vilka föräldrar eleverna har) och kamrateffekter, dvs att elevernas prestationer påverkas av vilka förväntningar och kapaciteter dina klasskamrater har, som förklarar skillnaderna. Medan andra menar att det handlar om var de duktiga lärarna finns. En tredje grupp forskare menar att det finns gemensamma drag mellan ledarskapet på framgångsrika skolor oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund. Att forskare mellan dessa forskningsfält träter om vem som har rätt är ganska märkligt. För det finns egentligen inte någon motsättning mellan dem.

Sätter man upp alla skolors resultat, till exempel elevernas betygsresultat eller behörighet, i en lång linje och avväger mot elevernas socioekonomiska bakgrund finner man i stort sett alltid att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund, hushållsekonomi, kön och några variabler till och skolornas totala resultat. Mycket starkare än många andra samband vi kan upptäcka i den kommunala verksamheten.

Skolor i Malmö avviker från sambandet
Det intressanta är att studera de skolor som över tid avviker från dessa samband, dvs de som i förhållande till sina elevers socioekonomiska bakgrund över tid presterar väsentligt bättre än de andra skolorna med samma förutsättningar. I Malmö finns det exempel på sådana skolor även i socioekonomiskt väldigt tunga områden. När vi studerar dessa är det två saker som står ut. Lärarnas kompetens och ledningens förmåga att få sin skola att verkligen prestera. Det handlar inte här om några få procents skillnad utan verkligen riktigt stora skillnader. Man skulle därför kunna förledas att tro att om man bara alla skolor med elever med utmaningar fick ha lika bra och erfarna lärare och ledare som dessa skolor har så skulle man i stort sett kunna bortse från den socioekonomiska förklaringsmodellen. Men då glömmer man att de skolor som avviker positivt tyvärr på det hela taget är ganska få. Men sambandet finns och idag är det ganska lite belyst vad bättre fördelning av erfarna lärare kan betyda. Vi har i Sverige varit särskilt dåliga på att arbeta för att motverka vad vi skulle kunna kalla för lärarsegregationen.

Åtgärder som jag tror på
Med detta sagt anser jag att det i denna forskning finns en kedja för den politik vi bör föra för att minska skillnaderna i svensk skola. Fyra åtgärder är särskilt viktiga i arbetet med att minska skillnaderna:

  1. Se till att läraryrket ökar sin attraktivitet så att de duktigaste studenterna i ännu högre utsträckning ser i en framtid i läraryrket.
  2. Se till att de utbildade och erfarna lärare som finns i högre grad arbetar där de gör störst nytta.
  3. Motverka skolsegregationen så att skolorna blir mer socioekonomiskt blandade.
  4. Stötta skolorna att utveckla ett gott ledarskap.

Detta kräver både statlig politik och insatser från huvudmännen. En del har gjorts, men det behövs mycket mer än som det hittills beslutats om.

Anders Rubin (S)
Skolkommunalråd

Hemlösheten ökar

Hemlösheten ökar

Hälften av hemlösa i Malmö har tillkommit senaste året. Antalet hemlösa personer ökar i Malmö, visar socialtjänstens hemlöshetskartläggning. På fem år har andelen hemlösa med barn fördubblats.

Varje år i oktober kartlägger Malmö stads socialtjänst hur många i Malmö som är i hemlöshet. Årets kartläggning visar att antalet ökar:
• Efter att ha sjunkit 2017 ökar antalet familjer/hushåll i hemlöshet i år, från 1488 förra året till 1656 i år.
• Antalet vuxna individer ökar från 1752 till 1959.
• Antalet barn ökar från 1070 till 1347 (årets antal innebär 1,9 procent av alla barn i Malmö).

– Vad vi ser är en stor grupp människor som inte kommer in på bostadsmarknaden. Det är ett allvarligt problem som staden – och många andra delar av samhället – måste arbeta ännu hårdare för. Det är en prövning för vårt samhällsbygge att så många står utan egen bostad. En bostad betyder så mycket mer än tak över huvudet, säger Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst.

Hemlösheten i Malmö har de senaste åren bytt karaktär. 2012 var antalet vuxna hemlösa med social problematik ungefär lika stort som antalet utan problematik (490 respektive 505 personer). Årets kartläggning visar att antalet utan problematik är dubbelt så stort som antalet med social problematik (1337 respektive 622 personer).

– Tre av fyra har inga andra problem än att de saknar en bostad. De har inte förmågan att efterfråga en vanlig bostad utan måste vända sig till socialtjänsten. Vi behöver fler hyresvärdar som accepterar försörjningsstöd som inkomst. Vi behöver också diskutera med MKB och andra hyresvärdar om bolagens policy för storleken på lägenhet som behövs i förhållande till hur många som ingår i hushållet som ska bo i lägenheten, säger Sedat Arif.

Närmare 4 000 hushåll har i år fått hjälp av staden med akuta och tillfälliga boenden samt genomgångs- och övergångsbostäder. Den sista kategorin är lägenheter som socialtjänsten först hyr ut i andra hand och där hyresavtalet så småningom tas över av den boende.

– Vi har högt uppsatta mål för hur staden ska bidra till att alla Malmöbor ska kunna efterfråga sin egen bostad. Det byggs nya bostäder på rekordhög nivå men det räcker inte för den som är hemlös. För att skapa villkor som består måste flera aktörer samarbeta. Vi har flera exempel på det med olika bostadsbolag – ett samhällsbygge som måste utvecklas vidare, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service.

 

S vallöften till Malmös äldre

S vallöften till Malmös äldre

I Malmö ska det vara tryggt och bra att leva, oavsett ålder. Här ska du som avslutat ditt yrkesliv skörda frukterna av dina insatser för samhället genom att kunna leva ett aktivt och socialt liv. Här ska längtan efter tid och utrymme till att leva ut dina planer och drömmar kunna förverkligas.

Du som inte orkar eller kan göra allt själv ska få den hjälp som behövs. Goda villkor ska gälla inom äldreomsorgen. Kontinuitet, bra bemötande och personal som trivs höjer kvalitén och ger den bästa servicen. Investeringar i vår äldreomsorg går före privata företags vinstintressen.

Ensamhet är ett problem som ökar upp i åldern och kan påverka hälsan, både fysiskt och psykiskt. Genom träffpunkter, mötesplatser och ett rikt föreningsliv ska vi minska risken för isolering.

Investeringar i kollektivtrafik och separata gång- och cykelbanor gör hela staden med dess rika kulturutbud och aktivitetsliv mer tillgänglig. De närmaste åren kommer busstrafiken att moderniseras med nya expresslinjer samt eldrivna bussar för smidig framfart. Stadstrafiken med tåg utökas med den nya Malmöpendeln där sju stationer i olika delar av staden ingår. Som en extra uppskattning erbjuds alla Malmöbor som fyllt 70 år rabatt på sina resor med kollektivtrafiken.

Äldre är en särskilt sårbar grupp vid brottslighet. Alla brott är förkastliga men brott mot äldre är extra fega gärningar. Genom förebyggande information och modern teknik ska kommunen och polisen ha särskilt fokus på äldres trygghet.

Datorer blir allt mer nödvändiga för att kunna utföra även de enklaste, rutinmässiga ärendena. För att se till att även äldre kan dra fördelarna av ny teknik ska kommunen bistå med teknisk support genom en särskild tjänst för kommunens äldre.

Utöver kommunens satsningar kommer regeringens sänkning av pensionärsskatten och det ökade bostadstillägget att göra stor skillnad för många äldre Malmöbor.

Socialdemokraterna i Malmö vill:

  • ta krafttag för att höja kvalitén i hemtjänsten.
  • utöka nuvarande Lekatten och Havsuttern med ytterligare trygghetsboenden.
  • att personalen i äldreomsorgen ska ha heltidstjänster.
  • att mat serveras på mötesplatser för äldre i gemenskap.
  • erbjuda alla Malmöbor som fyllt 75 år fixartjänster och IT-support.
  • introducera digitala hjälpmedel och arbeta med fallprevention för att öka tryggheten.
  • säkra att våra gemensamma skattepengar går till välfärd – inte till vinstjakt.
Katrins möte med Socialtjänsten

Katrins möte med Socialtjänsten

Vi socialdemokrater är övertygade om att ett tryggt Malmö kräver att vi är tuffa mot brott, men också brottets orsaker.

Katrin Stjernfeldt Jammeh besökte under tisdagen delar av socialtjänsten i Malmö som arbetar men att på olika sätt öka tryggheten och förebygga kriminaliteten i Malmö. Konsultationsteamet berättade om sitt arbete där socialtjänsten tillsammans med bland annat polisen samarbetar för att hjälpa avhoppare. Ungdomsgruppen Valet i Rosengård berättade om hur de arbetar med att fånga upp ungdomar i riskzon och motverka kriminalitet, droganvändande och skolk.

Sociala insatsgruppen i Öster presenterade sitt arbete i att hjälpa unga mellan 13-25 år att komma bort från brottslighet. Slutligen berättade Socialarbetare för ungdomar om hur de, genom att befinna sig på ungdomars egna arenor runt om i staden, arbetar med att öka tryggheten och minska ungdomskriminalitet. Viktiga insatser för att alla ska känna trygghet i Malmö.

Alla ska vara trygga i Malmö

Alla ska vara trygga i Malmö

I en tid när flera politiska partier vill splittra genom att spela på rädsla och måla upp dystopier vill vi socialdemokrater erbjuda ett Malmö för alla. Malmö är en liten global stad i rörelse. Ofärdig och oslipad. Vi är beredda att samarbeta med partier både till vänster och höger som vill arbeta för att alla Malmöbor ska få ta del av utvecklingen och känna trygghet i vardagen.

Fyra områden ser jag som särskilt viktiga för Malmö.

Trygghet måste vara en självklarhet.
Under förra hösten accelererade antalet skjutningar och kriminella uppgörelser vilket bidrog till en växande otrygghet. Men efter många års kamp fick vi socialdemokrater i Malmö äntligen gehör hos regeringen för fler poliser, en polishögskola och skärpt vapenlagstiftning. Detta tillsammans med stadens egna trygghetssatsningar som förstärkt tillsyn av illegala verksamheter och utökade insatser för unga i riskzon gör att kriminaliteten möts med samhällets samlade kraft. Polisen i Malmö gör nu viktiga framsteg men mer måste göras, inte minst mot illegala vapen och droger. Därför vill jag till exempel att Tullverkets huvudkontor flyttas till Malmö där behovet är som störst.

Skolan är vår viktigaste framtidsinvestering.
Förskolan och skolan lägger grunden för trygga och goda liv. De senaste årens tydliga skolfokus och mångas hårda arbete har gett sju år av positiv skolutveckling i Malmö. Resultaten har stigit och skillnaderna mellan skolorna har minskat, trots att förutsättningarna har blivit tuffare. Men vi socialdemokrater är inte nöjda förrän alla barn får en bra start i livet. Minskad skolsegregation, tydligt ledarskap och professionellt fokus på studiero, kunskap och varje elevs utveckling är centrala delar i Malmös påbörjade skolframgång.

Alla som kan jobba ska jobba.
Varje dag jobbar 170 000 personer i Malmö och alltfler företag väljer att flytta till eller starta i staden. Även om det är glädjande att antalet Malmöbor som behöver försörjningsstöd nu minskar, måste många fler rustas för att kunna ta de jobb som växer fram. Alla som kan jobba ska jobba. Staden ska säkerställa att alla får en chans att bli självförsörjande. Kommunen ska öppna dörrar till arbetsmarknaden och därför planerar vi en rejäl uppväxling av antalet åtgärdsanställda. Nya kombinationsutbildningar ska startas där vuxenutbildning eller SFI varvas med praktik i bristyrkesbranscher och tillsammans med näringslivet tar vi nu fram en sommarjobbsgaranti för gymnasieungdomar i Malmö.

Strategiska investeringar ska rusta Malmö för framtiden.
Staden har byggt ut förskolor och skolor och satt fart på bostadsbyggandet för att möta befolkningsökningen. Nu reser sig byggkranar även över områden där det inte byggts på länge. När kapitalförvaltaren Savills rankar Europas mest dynamiska städer att investera i hamnar Malmö på tredje plats efter London och Paris, bland annat på grund av ett framsynt hållbarhetsarbete såväl miljömässigt som socialt och en ung befolkning. Vid årsskiftet blir Malmö högskola universitet och stadens östra delar knyts ihop med de centrala genom pågatåg på kontinentalbanan och Rosengårds station. Snart påbörjas också bygget av Malmös nästa unika stadsomvandlingsprojekt och landmärke, Culture Casbah. År 2028 öppnas Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark och det gör att Malmö hamnar i centrum av en ny nordeuropeisk storregion. För att ta tillvara möjligheterna med en utökad arbetsmarknadsregion vill jag under nästa mandatperiod också skriva ett avtal med Köpenhamn om en Öresundsmetro.

Katrin Stjernfeldt Jammeh

Viktigt att inte förenkla om Malmös ekonomi

Viktigt att inte förenkla om Malmös ekonomi

Det blir ingen ”chockhöjning” av skatten i Malmö. Inget ”ekonomiskt stålbad” väntar Malmöborna.

Sydsvenskan skriver idag om en konsultrapport som kommunstyrelsen har beställt. Rapporten analyserar nuläget och framtiden i staden ur en rad aspekter.

När det gäller stadens ekonomi visar rapporten att kostnaderna ökar mer än intäkterna – givet att omständigheterna är desamma som de var fram till 2014. I så fall skulle kommunen behöva höja sina intäkter motsvarande en skattehöjning på totalt 6,41 kronor fram till 2030, alternativt att kommunen effektiviserar med motsvarande 1,09 procent per år under samma period.

– Det finns inte på kartan att höja skatten så kraftigt. Rapporten bygger på att inget förändras. Men på femton år utvecklas tekniken och samhället. Vår prioritering kommer fortsatt att vara förskola, skola och på att få fler Malmöbor i arbete. När fler jobbar får vi mer pengar till välfärden, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande.

Ett viktigt exempel på att omständigheter förändras är det extra statsbidraget regeringen beslutat om till landets kommuner. Det ger Malmö 617 miljoner kronor i extra intäkter i år och nästa år. Bara det tillskottet motsvarar en skattehöjning på 56 öre.

Det är en dramatisk skillnad jämfört med åren med borgerlig regering då kommunerna tvingades stå tillbaka för att finansiera omfattande skattesänkningar. Om de borgerliga hade satsat de 140 miljarder kronor som de sänkte skatterna med på kommunerna istället, så hade det för Malmös del inneburit ett tillskott motsvarande drygt en krona i skattehöjning för Malmös del. Den skillnaden i synsätt är viktig att förstå.

Konsultrapporten visar också en svaghet som är central för Malmös utveckling: fler Malmöbor måste arbeta.

– Även om arbetslösheten sjunker så är den fortfarande en av landets högsta. Trots att antalet nya jobb som skapas i staden aldrig varit så många så förändras inte arbetslösheten nämnvärt.

Prognoser är svårt. I december förra året, efter att så många människor flytt till Sverige under hösten, bedömde Malmö stads stadskontor att vi skulle bli 9300 fler Malmöbor nästa år. I senaste prognosen från maj i år räknar stadskontoret med en ökning på 6000 personer 2017. Omständigheter och bedömningar förändras snabbt.

Bara att förutse ekonomin ett enda år framåt är utmanande. Att känna till hur allt utvecklas fram till 2030 är omöjligt.

– Det vi vet är att regeringen måste satsa på landets tillväxtområden. Malmö är i en period med stark utbyggnad av bostäder, skolor och förskolor. För att landet ska kunna ta till vara på potentialen i att befolkningen växer krävs genomtänkta investeringar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Konsultföretaget PWC har gjort liknande analyser av 25 kommuner i olika delar av landet. Alla visar ett glapp mellan intäkter och kostnader framöver.

Anders Rubin kommenterar Malmös klättring i SKL:s skolranking

Rubin_skolranking

Idag presenterade Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin årliga ranking av Sveriges skolkommuner.

Skolorna i Malmö stad klättrar i årets sammanställning hela 51 placeringar, vilket är tredje året i rad som Malmös skolor förbättrar sina resultat i SKL:s sammanställning.

Det bekräftar bilden av att Malmös skolor är på rätt väg. Sedan tidigare har även de genomsnittliga betygen i årskurs 9 förbättrats varje år under de senaste fem åren.

Det är resultatet av en målmedveten satsning på Malmös grundskolor som inleddes i samband med att skolorganisationen gjordes om och Malmös grundskolor samordnades under en gemensam skolförvaltning. Det långsiktiga målet att alla elever ska få en bra utbildning och klara utbildningsmålen. Men samtidigt har utmaningarna hos Malmös elever ökat, vilket gör uppgången i rankingen än mer glädjande.

– Malmös grundskolor fortsätter förbättra sig, trots ökande utmaningar. En stor eloge måste riktas till alla de rektorer och lärare som genom sitt målmedvetna arbete gjort detta möjligt. Utan ert dagliga arbete hade detta inte varit möjligt, säger  (S), skolkommunalråd.

I Malmö pågår ett intensivt arbete för att höja skolresultaten bland eleverna, till exempel har skolorna fått mer resurser, kvalitetsarbetet förstärkts och organisationen centraliserats. Detta har inte bara resulterat i minskade skillnader mellan skolorna utan också i höjda betyg. Skolorna i Malmö utvecklas därmed bättre än riksgenomsnittet.

– SKL:s skolranking är ett välkommet kvitto på att vi för tredje året i rad går uppåt i denna undersökning och att vi av Sveriges Kommuner och Landsting framhålls som en av de kommuner där utbildningens resultat förbättras allra mest, säger Anders Rubin (S), skolkommunalråd.

Här finns pressmeddelande med bakgrund om Malmö skolors klättring i SKL:s ranking från Malmös stads grundskoleförvaltning.

Korrekt information om utmaningarna för Malmös skolor

Korrekt information om utmaningarna för Malmös skolor

anders_rubin

Ander Rubin (S), kommunalråd med ansvar för Malmös grundskolor.

I en rad artiklar har Sydsvenskan skrivit om den ökande befolkningen i Malmö och vilka konsekvenser det får för Malmös skolor. Igår publicerades den här artikeln som tyvärr var full av missvisande resonemang och direkta felaktigheter. Vi ska försöka bringa klarhet i de värsta felaktigheterna här.

Bakgrund
Malmö stad har sedan 1985 haft en ständigt ökande befolkning. Det är i grunden både positivt och nödvändigt för att vår stad ska utvecklas. Sedan mitten av 90-talet, då utvecklingen i Malmö började bli allt mer ljus, har takten i befolkningsökningen tagit fart ordentligt. 2002 nåddes åter rekordsiffrorna från 1970 och sedan har vår stad fortsatt växa varje år.

Den här utvecklingen är välkänd och vår planering inför framtiden har alltid tagit sin utgångspunkt i en växande befolkning. I maj 2015 gjordes en befolkningsprognos som pekade på en årlig ökning av antalet elever i Malmös skolor med 1 600 elever.

Under hösten 2015 tog Sverige emot ett stort antal asylsökande flyktingar och i samband med det gjordes en ny prognos, som visar en årlig ökning med ca 2 600 elever.

Enkelt uttryckt kan man säga att den ordinarie ökningstakten på ca 1600 elever per år är vad vi förberett skolutbyggnaden på sedan tidigare. Det är de ytterligare 1000 eleverna per år som är det nya i situationen, som vi nu behöver utöka kapaciteten i våra skolor för att ge plats åt. Ökningen är stört de närmaste åren för att sedan mattas av och närma sig tidigare prognoser.

Ökat antal elever i grundskolan
I artikeln påstås att Malmö behöver bygga 36 nya skolor och anställa 3 000 lärare under fyraårsperioden 2016-2019. Det är direkt felaktigt.

Mellan 2016 och 2019 beräknas antalet elever, totalt sett, öka med ca 8400 elever. Av dessa ingick 5 700 redan i tidigare prognoser. Det är ett nettotillskott på 2 700 elever som vi nu behöver skapa extra kapacitet för.

17 stycken nya skolor
En normalstor grundskola har plats för ca 500 elever. För att klara att ge plats åt 8 400 fler elever behövs alltså 16,8 (17 st.) nya skolor. De siffror som nämns i artiklarna handlar antingen om det totala antalet byggprojekt inklusive mindre om- och tillbyggnader eller ligger nära vad vi planerar fram till 2025, d.v.s. under en period på 11 år, medan det i artikeln hävdas att dessa måste byggas inom fyra år.

Fler lärartjänster
Antalet lärare uppgår till ca 10% av antalet elever i våra skolor, övrig personal ca 5%. Idag har Malmös stad ca 3 100 utbildade lärare anställda. Under perioden mellan 2016 och 2019 kommer vi behöva 840 fler lärare än idag och ytterligare ca 420 fler personer i form av övrig skolpersonal.

I artikeln hävdas att Malmö stad ”inom fyra år beräknas […] behöva anställa 3 000 nya lärare”. Denna siffra gäller antalet rekryteringar och bygger på att man även räknar med naturlig personalomsättning, pensionsavgångar eller att lärare byter tjänster. Så ser det ut varje år och ger en grovt missvisande bild av situationen. Det korrekta är att redovisa antalet ytterligare tjänster som vi behöver tillsätta. Det antalet är ca 840 fler lärare jämfört med de 3100 som är anställda i Malmös skolor idag.

Lösningar
Sedan tidigare finns det en långsiktig planering för sammanlagt 24 nya skolor i Malmö. 5 av dessa är beslutade och kommer rymma ca 3000 elever. Ytterligare 950 platser kan frigöras genom om- och tillbyggnad av befintliga skolor. De 19 övriga skolor som är planerade skapar plats för 11 400 elever. Sammanlagt 15 350 nya platser i Malmös grundskolor är alltså planerade i dagsläget.

För att möta det växande antalet elever kommer vissa av dessa skolor behöva tidigareläggas. Andra skolor kommer byggas ut. Nya skolor kommer att fyllas helt med nya elever redan från första året de är i bruk, istället för att fyllas succesivt som ofta är fallet. Vissa skollokaler som idag används till annan verksamhet kommer återföras till skolorna och vissa skollokaler kan också komma att utnyttjas mer effektivt än idag.

Orimliga antaganden
Den första meningen i artikeln lyder: ”Inom fyra år beräknas Malmö behöva öppna 36 nya grundskolor och anställa 3000 nya lärare. 8 400 elever beräknas komma till Malmös grundskolor”.

8 400 elever fördelat på 36 skolor som ska undervisas av 3 000 nya lärare skulle ge 233 elever per skola med 2,8 elever per lärare. Här kan man tycka att de faktauppgifter som artikeln bygger på borde framstå som orimliga för de allra flesta.

Vad som däremot är sant är att Malmö står inför stora utmaningar för att klara att ge alla Malmös elever en bra skolgång och helst också fortsätta den positiva resultatutveckling som vi sett de senaste sex åren. Det är en svår, men inte omöjlig uppgift. Men då är det viktigt att malmöborna får en rapportering av situationen är både balanserad och korrekt.

 

Beslutade och planerade nya skolor i Malmö

Malmo-karta_skolor

”ID-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning”

”ID-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning”

Sedan tidigare idag, den 4 januari, är id-kontroller av samtliga färje-, tåg- och bussresenärer från Danmark till Skåne ett faktum. Detta i Öresundsregionen, där det har rått passfrihet sedan 50-talet och där i snitt 15 200 pendlare dagligen tar sig över Sundet till jobb eller studier.

Många personer har arbetat hårt under flera år för att göra det lättare för både människor och företag att leva och verka, och röra sig fritt och självklart på båda sidor Sundet. Det finns ambitioner att riva de barriärer som återstår och bättre ta vara på de möjligheter som Öresundsregionen skulle kunna erbjuda.

Id-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning, och riskerar inte bara att innebära akuta och kortsiktiga konsekvenser för pendlare och besökare utan också långsiktiga negativa effekter på attraktivitet och tillväxt.

Konsekvenserna av riksdagens beslut om id-kontroller är i högsta grad relevant för hela Sverige. I Öresundsregionen skapas 26 procent av Sveriges och Danmarks BNP, trots att den skånska arbetslösheten fortfarande är högre än i riket.

Förhoppningsvis blir kontrollerna extremt kortvariga. Men även om de avvecklas i det snaraste så krävs nationella insatser och omedelbar handlingskraft av regeringen och riksdagen. Bilden av Öresundsregionen som en gränslös arbetsmarknads- och näringslivsregion är i det internationella perspektivet redan skadad. Jag förväntar mig att regeringen agerar kraftfullt för att återställa den.

Regeringen måste:

1. Arbeta fram en nationell strategi för Öresundsregionen.

I samarbete med lokala företrädare behöver regeringen ta fram en nationell strategi för Öresundsregionen, som är Nordens största arbetsmarknadsregion med 3,9 miljoner invånare. Den svenska nationella strategin måste kopplas ihop med den danska huvudstadsstrategin. Idag innebär höga resekostnader, juridiska gränshinder samt språkliga och kulturella hinder ett produktionsbortfall för regionen på två miljarder kronor, enligt Öresundskomiteen. Den nationella Öresundsstrategin ska leda till ett utökat samarbete så att kvarvarande gränshinder rivs och skapa förutsättningar för fler jobb i regionen. Det måste bli lättare att jobba på båda sidor Sundet och att växla mellan utbildningar på regionens många olika högskolor och universitet. Det handlar om att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och göra det lättare för företag att både attrahera och ta till vara den kompetens som finns. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden, bör få i uppdrag att särskilt bidra med insatser för att stärka attraktiviteten för investeringar i Öresundsregionen, som befolkningsmässigt är den snabbaste växande regionen.

2. Inrätta en dansksvenskinfrastrukturkommission.

Även om id-kontrollerna riskerar att leda till i alla fall ett tillfälligt bakslag så visar färska siffror att antalet broresor ökar, både vad gäller arbetspendling, transporter och spontanresor. Antalet tågresenärer ökade förra året med 4 procent, och fordonstrafiken med 1,8 procent. I juli förra året åkte 1 133 066 personer tåg över Sundet. En tredjedel av Sveriges import och export, mätt i värde, transporteras genom Skåne varje år, enbart godsvärdet motsvarar hälften av den svenska utrikeshandeln. Mellan 2003 och 2011 ökade antalet lastbilar som passerade Skånes gräns med cirka 30 procent. Under samma period skedde en 50-procentig ökning av antalet godståg via Öresundsbron.

Regeringen bör ta initiativ till en dansksvensk infrastrukturkommission, liknande den tyskdanska som funnits för Fehmarn Bält-förbindelsen. Länderna behöver göra gemensamma prognoser och identifiera framtida besluts- och investeringsbehov. När Sverige planerar för höghastighetståg mellan Stockholm och Malmö får den mentala gränsen inte gå vid Brofästet, Sverige är en global aktör. Koppla ihop trafiksystemet med det europeiska. Se att Kastrup, Copenhagen Airport, inte främst är en konkurrent till Arlanda, utan bidrar till svensk tillväxt. Hela Sverige växer när ESS utvecklas, när Ikeas globala kontor byggs i Malmö eller när IBM ser potentialen med stadens strategiska läge och unga globala befolkning.

3. Säkerställa att nationella investeringar möter den snabba befolkningsökningen.

Beslutet att införa id-kontroller är både historiskt och drastiskt, och fattat efter att Sverige förra året tog emot närmare 162 000 personer på flykt, och därmed gjort långt större insatser än de flesta andra EU-länder. Beslutet ska ses som ett dyrt verktyg för att få fler europiska länder, inte minst Danmark som bara tagit emot runt 18 000 flyktingar under 2015, att ställa upp för de flyktingar som söker skydd i Europa.

I Malmö har vi sett en kraftig befolkningstillväxt under flera år och befolkningen blir bara yngre och yngre. Till den redan kraftiga befolkningsökningen skrev kommunen nyligen upp prognosen med 62 procent fram till 2019, som en direkt följd av flyktingsituationen. Tidigare erfarenheter visar att Malmö växer procentuellt mycket i relation till de flesta kommuner. Den reviderade prognosen kräver cirka 4 000 nya bostäder om året, 26 nya skolor och 1 200 nya lärare bara i Malmö, de närmsta fyra åren. Mottagandet och investeringarna måste bäras och betalas solidariskt på ett sätt så att det är till gagn för hela Sveriges framtida sammanhållning, tillväxt och utveckling.

Malmö, Skåne och Öresundsregionen har potential som Sverige bättre måste ta vara på. Sverige står vid ett historiskt vägskäl, viktiga beslut behöver fattas nu. Även om id-kontrollerna förhoppningsvis blir en kort parentes i Sveriges och Öresundsregionens historia.

Katrin Stjernfeldt Jammeh
Kommunstyrelsens ordförande