S i stadshuset

S i stadshuset
Här kan du följa det politiska arbetet i Socialdemokraterna i Malmö. Här får du en inblick i aktuella frågor och i vår vardag. Vi uppdaterar med bilder, fakta, videor och färska citat så fort det går.
Alla ska vara trygga i Malmö

Alla ska vara trygga i Malmö

I en tid när flera politiska partier vill splittra genom att spela på rädsla och måla upp dystopier vill vi socialdemokrater erbjuda ett Malmö för alla. Malmö är en liten global stad i rörelse. Ofärdig och oslipad. Vi är beredda att samarbeta med partier både till vänster och höger som vill arbeta för att alla Malmöbor ska få ta del av utvecklingen och känna trygghet i vardagen.

Fyra områden ser jag som särskilt viktiga för Malmö.

Trygghet måste vara en självklarhet.
Under förra hösten accelererade antalet skjutningar och kriminella uppgörelser vilket bidrog till en växande otrygghet. Men efter många års kamp fick vi socialdemokrater i Malmö äntligen gehör hos regeringen för fler poliser, en polishögskola och skärpt vapenlagstiftning. Detta tillsammans med stadens egna trygghetssatsningar som förstärkt tillsyn av illegala verksamheter och utökade insatser för unga i riskzon gör att kriminaliteten möts med samhällets samlade kraft. Polisen i Malmö gör nu viktiga framsteg men mer måste göras, inte minst mot illegala vapen och droger. Därför vill jag till exempel att Tullverkets huvudkontor flyttas till Malmö där behovet är som störst.

Skolan är vår viktigaste framtidsinvestering.
Förskolan och skolan lägger grunden för trygga och goda liv. De senaste årens tydliga skolfokus och mångas hårda arbete har gett sju år av positiv skolutveckling i Malmö. Resultaten har stigit och skillnaderna mellan skolorna har minskat, trots att förutsättningarna har blivit tuffare. Men vi socialdemokrater är inte nöjda förrän alla barn får en bra start i livet. Minskad skolsegregation, tydligt ledarskap och professionellt fokus på studiero, kunskap och varje elevs utveckling är centrala delar i Malmös påbörjade skolframgång.

Alla som kan jobba ska jobba.
Varje dag jobbar 170 000 personer i Malmö och alltfler företag väljer att flytta till eller starta i staden. Även om det är glädjande att antalet Malmöbor som behöver försörjningsstöd nu minskar, måste många fler rustas för att kunna ta de jobb som växer fram. Alla som kan jobba ska jobba. Staden ska säkerställa att alla får en chans att bli självförsörjande. Kommunen ska öppna dörrar till arbetsmarknaden och därför planerar vi en rejäl uppväxling av antalet åtgärdsanställda. Nya kombinationsutbildningar ska startas där vuxenutbildning eller SFI varvas med praktik i bristyrkesbranscher och tillsammans med näringslivet tar vi nu fram en sommarjobbsgaranti för gymnasieungdomar i Malmö.

Strategiska investeringar ska rusta Malmö för framtiden.
Staden har byggt ut förskolor och skolor och satt fart på bostadsbyggandet för att möta befolkningsökningen. Nu reser sig byggkranar även över områden där det inte byggts på länge. När kapitalförvaltaren Savills rankar Europas mest dynamiska städer att investera i hamnar Malmö på tredje plats efter London och Paris, bland annat på grund av ett framsynt hållbarhetsarbete såväl miljömässigt som socialt och en ung befolkning. Vid årsskiftet blir Malmö högskola universitet och stadens östra delar knyts ihop med de centrala genom pågatåg på kontinentalbanan och Rosengårds station. Snart påbörjas också bygget av Malmös nästa unika stadsomvandlingsprojekt och landmärke, Culture Casbah. År 2028 öppnas Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark och det gör att Malmö hamnar i centrum av en ny nordeuropeisk storregion. För att ta tillvara möjligheterna med en utökad arbetsmarknadsregion vill jag under nästa mandatperiod också skriva ett avtal med Köpenhamn om en Öresundsmetro.

Katrin Stjernfeldt Jammeh

Viktigt att inte förenkla om Malmös ekonomi

Viktigt att inte förenkla om Malmös ekonomi

Det blir ingen ”chockhöjning” av skatten i Malmö. Inget ”ekonomiskt stålbad” väntar Malmöborna.

Sydsvenskan skriver idag om en konsultrapport som kommunstyrelsen har beställt. Rapporten analyserar nuläget och framtiden i staden ur en rad aspekter.

När det gäller stadens ekonomi visar rapporten att kostnaderna ökar mer än intäkterna – givet att omständigheterna är desamma som de var fram till 2014. I så fall skulle kommunen behöva höja sina intäkter motsvarande en skattehöjning på totalt 6,41 kronor fram till 2030, alternativt att kommunen effektiviserar med motsvarande 1,09 procent per år under samma period.

– Det finns inte på kartan att höja skatten så kraftigt. Rapporten bygger på att inget förändras. Men på femton år utvecklas tekniken och samhället. Vår prioritering kommer fortsatt att vara förskola, skola och på att få fler Malmöbor i arbete. När fler jobbar får vi mer pengar till välfärden, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande.

Ett viktigt exempel på att omständigheter förändras är det extra statsbidraget regeringen beslutat om till landets kommuner. Det ger Malmö 617 miljoner kronor i extra intäkter i år och nästa år. Bara det tillskottet motsvarar en skattehöjning på 56 öre.

Det är en dramatisk skillnad jämfört med åren med borgerlig regering då kommunerna tvingades stå tillbaka för att finansiera omfattande skattesänkningar. Om de borgerliga hade satsat de 140 miljarder kronor som de sänkte skatterna med på kommunerna istället, så hade det för Malmös del inneburit ett tillskott motsvarande drygt en krona i skattehöjning för Malmös del. Den skillnaden i synsätt är viktig att förstå.

Konsultrapporten visar också en svaghet som är central för Malmös utveckling: fler Malmöbor måste arbeta.

– Även om arbetslösheten sjunker så är den fortfarande en av landets högsta. Trots att antalet nya jobb som skapas i staden aldrig varit så många så förändras inte arbetslösheten nämnvärt.

Prognoser är svårt. I december förra året, efter att så många människor flytt till Sverige under hösten, bedömde Malmö stads stadskontor att vi skulle bli 9300 fler Malmöbor nästa år. I senaste prognosen från maj i år räknar stadskontoret med en ökning på 6000 personer 2017. Omständigheter och bedömningar förändras snabbt.

Bara att förutse ekonomin ett enda år framåt är utmanande. Att känna till hur allt utvecklas fram till 2030 är omöjligt.

– Det vi vet är att regeringen måste satsa på landets tillväxtområden. Malmö är i en period med stark utbyggnad av bostäder, skolor och förskolor. För att landet ska kunna ta till vara på potentialen i att befolkningen växer krävs genomtänkta investeringar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Konsultföretaget PWC har gjort liknande analyser av 25 kommuner i olika delar av landet. Alla visar ett glapp mellan intäkter och kostnader framöver.

Anders Rubin kommenterar Malmös klättring i SKL:s skolranking

Rubin_skolranking

Idag presenterade Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin årliga ranking av Sveriges skolkommuner.

Skolorna i Malmö stad klättrar i årets sammanställning hela 51 placeringar, vilket är tredje året i rad som Malmös skolor förbättrar sina resultat i SKL:s sammanställning.

Det bekräftar bilden av att Malmös skolor är på rätt väg. Sedan tidigare har även de genomsnittliga betygen i årskurs 9 förbättrats varje år under de senaste fem åren.

Det är resultatet av en målmedveten satsning på Malmös grundskolor som inleddes i samband med att skolorganisationen gjordes om och Malmös grundskolor samordnades under en gemensam skolförvaltning. Det långsiktiga målet att alla elever ska få en bra utbildning och klara utbildningsmålen. Men samtidigt har utmaningarna hos Malmös elever ökat, vilket gör uppgången i rankingen än mer glädjande.

– Malmös grundskolor fortsätter förbättra sig, trots ökande utmaningar. En stor eloge måste riktas till alla de rektorer och lärare som genom sitt målmedvetna arbete gjort detta möjligt. Utan ert dagliga arbete hade detta inte varit möjligt, säger  (S), skolkommunalråd.

I Malmö pågår ett intensivt arbete för att höja skolresultaten bland eleverna, till exempel har skolorna fått mer resurser, kvalitetsarbetet förstärkts och organisationen centraliserats. Detta har inte bara resulterat i minskade skillnader mellan skolorna utan också i höjda betyg. Skolorna i Malmö utvecklas därmed bättre än riksgenomsnittet.

– SKL:s skolranking är ett välkommet kvitto på att vi för tredje året i rad går uppåt i denna undersökning och att vi av Sveriges Kommuner och Landsting framhålls som en av de kommuner där utbildningens resultat förbättras allra mest, säger Anders Rubin (S), skolkommunalråd.

Här finns pressmeddelande med bakgrund om Malmö skolors klättring i SKL:s ranking från Malmös stads grundskoleförvaltning.

Korrekt information om utmaningarna för Malmös skolor

Korrekt information om utmaningarna för Malmös skolor

anders_rubin

Ander Rubin (S), kommunalråd med ansvar för Malmös grundskolor.

I en rad artiklar har Sydsvenskan skrivit om den ökande befolkningen i Malmö och vilka konsekvenser det får för Malmös skolor. Igår publicerades den här artikeln som tyvärr var full av missvisande resonemang och direkta felaktigheter. Vi ska försöka bringa klarhet i de värsta felaktigheterna här.

Bakgrund
Malmö stad har sedan 1985 haft en ständigt ökande befolkning. Det är i grunden både positivt och nödvändigt för att vår stad ska utvecklas. Sedan mitten av 90-talet, då utvecklingen i Malmö började bli allt mer ljus, har takten i befolkningsökningen tagit fart ordentligt. 2002 nåddes åter rekordsiffrorna från 1970 och sedan har vår stad fortsatt växa varje år.

Den här utvecklingen är välkänd och vår planering inför framtiden har alltid tagit sin utgångspunkt i en växande befolkning. I maj 2015 gjordes en befolkningsprognos som pekade på en årlig ökning av antalet elever i Malmös skolor med 1 600 elever.

Under hösten 2015 tog Sverige emot ett stort antal asylsökande flyktingar och i samband med det gjordes en ny prognos, som visar en årlig ökning med ca 2 600 elever.

Enkelt uttryckt kan man säga att den ordinarie ökningstakten på ca 1600 elever per år är vad vi förberett skolutbyggnaden på sedan tidigare. Det är de ytterligare 1000 eleverna per år som är det nya i situationen, som vi nu behöver utöka kapaciteten i våra skolor för att ge plats åt. Ökningen är stört de närmaste åren för att sedan mattas av och närma sig tidigare prognoser.

Ökat antal elever i grundskolan
I artikeln påstås att Malmö behöver bygga 36 nya skolor och anställa 3 000 lärare under fyraårsperioden 2016-2019. Det är direkt felaktigt.

Mellan 2016 och 2019 beräknas antalet elever, totalt sett, öka med ca 8400 elever. Av dessa ingick 5 700 redan i tidigare prognoser. Det är ett nettotillskott på 2 700 elever som vi nu behöver skapa extra kapacitet för.

17 stycken nya skolor
En normalstor grundskola har plats för ca 500 elever. För att klara att ge plats åt 8 400 fler elever behövs alltså 16,8 (17 st.) nya skolor. De siffror som nämns i artiklarna handlar antingen om det totala antalet byggprojekt inklusive mindre om- och tillbyggnader eller ligger nära vad vi planerar fram till 2025, d.v.s. under en period på 11 år, medan det i artikeln hävdas att dessa måste byggas inom fyra år.

Fler lärartjänster
Antalet lärare uppgår till ca 10% av antalet elever i våra skolor, övrig personal ca 5%. Idag har Malmös stad ca 3 100 utbildade lärare anställda. Under perioden mellan 2016 och 2019 kommer vi behöva 840 fler lärare än idag och ytterligare ca 420 fler personer i form av övrig skolpersonal.

I artikeln hävdas att Malmö stad ”inom fyra år beräknas […] behöva anställa 3 000 nya lärare”. Denna siffra gäller antalet rekryteringar och bygger på att man även räknar med naturlig personalomsättning, pensionsavgångar eller att lärare byter tjänster. Så ser det ut varje år och ger en grovt missvisande bild av situationen. Det korrekta är att redovisa antalet ytterligare tjänster som vi behöver tillsätta. Det antalet är ca 840 fler lärare jämfört med de 3100 som är anställda i Malmös skolor idag.

Lösningar
Sedan tidigare finns det en långsiktig planering för sammanlagt 24 nya skolor i Malmö. 5 av dessa är beslutade och kommer rymma ca 3000 elever. Ytterligare 950 platser kan frigöras genom om- och tillbyggnad av befintliga skolor. De 19 övriga skolor som är planerade skapar plats för 11 400 elever. Sammanlagt 15 350 nya platser i Malmös grundskolor är alltså planerade i dagsläget.

För att möta det växande antalet elever kommer vissa av dessa skolor behöva tidigareläggas. Andra skolor kommer byggas ut. Nya skolor kommer att fyllas helt med nya elever redan från första året de är i bruk, istället för att fyllas succesivt som ofta är fallet. Vissa skollokaler som idag används till annan verksamhet kommer återföras till skolorna och vissa skollokaler kan också komma att utnyttjas mer effektivt än idag.

Orimliga antaganden
Den första meningen i artikeln lyder: ”Inom fyra år beräknas Malmö behöva öppna 36 nya grundskolor och anställa 3000 nya lärare. 8 400 elever beräknas komma till Malmös grundskolor”.

8 400 elever fördelat på 36 skolor som ska undervisas av 3 000 nya lärare skulle ge 233 elever per skola med 2,8 elever per lärare. Här kan man tycka att de faktauppgifter som artikeln bygger på borde framstå som orimliga för de allra flesta.

Vad som däremot är sant är att Malmö står inför stora utmaningar för att klara att ge alla Malmös elever en bra skolgång och helst också fortsätta den positiva resultatutveckling som vi sett de senaste sex åren. Det är en svår, men inte omöjlig uppgift. Men då är det viktigt att malmöborna får en rapportering av situationen är både balanserad och korrekt.

 

Beslutade och planerade nya skolor i Malmö

Malmo-karta_skolor

”ID-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning”

”ID-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning”

Sedan tidigare idag, den 4 januari, är id-kontroller av samtliga färje-, tåg- och bussresenärer från Danmark till Skåne ett faktum. Detta i Öresundsregionen, där det har rått passfrihet sedan 50-talet och där i snitt 15 200 pendlare dagligen tar sig över Sundet till jobb eller studier.

Många personer har arbetat hårt under flera år för att göra det lättare för både människor och företag att leva och verka, och röra sig fritt och självklart på båda sidor Sundet. Det finns ambitioner att riva de barriärer som återstår och bättre ta vara på de möjligheter som Öresundsregionen skulle kunna erbjuda.

Id-kontrollerna är ett väsentligt steg i fel riktning, och riskerar inte bara att innebära akuta och kortsiktiga konsekvenser för pendlare och besökare utan också långsiktiga negativa effekter på attraktivitet och tillväxt.

Konsekvenserna av riksdagens beslut om id-kontroller är i högsta grad relevant för hela Sverige. I Öresundsregionen skapas 26 procent av Sveriges och Danmarks BNP, trots att den skånska arbetslösheten fortfarande är högre än i riket.

Förhoppningsvis blir kontrollerna extremt kortvariga. Men även om de avvecklas i det snaraste så krävs nationella insatser och omedelbar handlingskraft av regeringen och riksdagen. Bilden av Öresundsregionen som en gränslös arbetsmarknads- och näringslivsregion är i det internationella perspektivet redan skadad. Jag förväntar mig att regeringen agerar kraftfullt för att återställa den.

Regeringen måste:

1. Arbeta fram en nationell strategi för Öresundsregionen.

I samarbete med lokala företrädare behöver regeringen ta fram en nationell strategi för Öresundsregionen, som är Nordens största arbetsmarknadsregion med 3,9 miljoner invånare. Den svenska nationella strategin måste kopplas ihop med den danska huvudstadsstrategin. Idag innebär höga resekostnader, juridiska gränshinder samt språkliga och kulturella hinder ett produktionsbortfall för regionen på två miljarder kronor, enligt Öresundskomiteen. Den nationella Öresundsstrategin ska leda till ett utökat samarbete så att kvarvarande gränshinder rivs och skapa förutsättningar för fler jobb i regionen. Det måste bli lättare att jobba på båda sidor Sundet och att växla mellan utbildningar på regionens många olika högskolor och universitet. Det handlar om att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och göra det lättare för företag att både attrahera och ta till vara den kompetens som finns. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden, bör få i uppdrag att särskilt bidra med insatser för att stärka attraktiviteten för investeringar i Öresundsregionen, som befolkningsmässigt är den snabbaste växande regionen.

2. Inrätta en dansksvenskinfrastrukturkommission.

Även om id-kontrollerna riskerar att leda till i alla fall ett tillfälligt bakslag så visar färska siffror att antalet broresor ökar, både vad gäller arbetspendling, transporter och spontanresor. Antalet tågresenärer ökade förra året med 4 procent, och fordonstrafiken med 1,8 procent. I juli förra året åkte 1 133 066 personer tåg över Sundet. En tredjedel av Sveriges import och export, mätt i värde, transporteras genom Skåne varje år, enbart godsvärdet motsvarar hälften av den svenska utrikeshandeln. Mellan 2003 och 2011 ökade antalet lastbilar som passerade Skånes gräns med cirka 30 procent. Under samma period skedde en 50-procentig ökning av antalet godståg via Öresundsbron.

Regeringen bör ta initiativ till en dansksvensk infrastrukturkommission, liknande den tyskdanska som funnits för Fehmarn Bält-förbindelsen. Länderna behöver göra gemensamma prognoser och identifiera framtida besluts- och investeringsbehov. När Sverige planerar för höghastighetståg mellan Stockholm och Malmö får den mentala gränsen inte gå vid Brofästet, Sverige är en global aktör. Koppla ihop trafiksystemet med det europeiska. Se att Kastrup, Copenhagen Airport, inte främst är en konkurrent till Arlanda, utan bidrar till svensk tillväxt. Hela Sverige växer när ESS utvecklas, när Ikeas globala kontor byggs i Malmö eller när IBM ser potentialen med stadens strategiska läge och unga globala befolkning.

3. Säkerställa att nationella investeringar möter den snabba befolkningsökningen.

Beslutet att införa id-kontroller är både historiskt och drastiskt, och fattat efter att Sverige förra året tog emot närmare 162 000 personer på flykt, och därmed gjort långt större insatser än de flesta andra EU-länder. Beslutet ska ses som ett dyrt verktyg för att få fler europiska länder, inte minst Danmark som bara tagit emot runt 18 000 flyktingar under 2015, att ställa upp för de flyktingar som söker skydd i Europa.

I Malmö har vi sett en kraftig befolkningstillväxt under flera år och befolkningen blir bara yngre och yngre. Till den redan kraftiga befolkningsökningen skrev kommunen nyligen upp prognosen med 62 procent fram till 2019, som en direkt följd av flyktingsituationen. Tidigare erfarenheter visar att Malmö växer procentuellt mycket i relation till de flesta kommuner. Den reviderade prognosen kräver cirka 4 000 nya bostäder om året, 26 nya skolor och 1 200 nya lärare bara i Malmö, de närmsta fyra åren. Mottagandet och investeringarna måste bäras och betalas solidariskt på ett sätt så att det är till gagn för hela Sveriges framtida sammanhållning, tillväxt och utveckling.

Malmö, Skåne och Öresundsregionen har potential som Sverige bättre måste ta vara på. Sverige står vid ett historiskt vägskäl, viktiga beslut behöver fattas nu. Även om id-kontrollerna förhoppningsvis blir en kort parentes i Sveriges och Öresundsregionens historia.

Katrin Stjernfeldt Jammeh
Kommunstyrelsens ordförande

Katrin Stjernfeldt Jammeh: Planera för förändring!

Katrin Stjernfeldt Jammeh: Planera för förändring!

Malmö växter just nu i snabb takt. Av Sveriges storstäder växte Malmö mest procentuellt under fjolåret. Under de närmaste åren väntas Malmös befolkning öka exceptionellt, mer än någon gång i stadens moderna historia. För att möta befolkningsökningen tar Malmö stads kommunledning och förvaltningar ett samlat grepp med nya, gemensamma lösningar.

De senaste 10 åren har Malmö växt med i genomsnitt 5 000 invånare per år. Med anledning av den snabba tillströmningen av människor på flykt, har Malmö stad låtit ta fram en ny befolkningsprognos.  Den tidigare prognosen skrivs nu upp med 62 %, vilket motsvaras av ytterligare 3100 invånare per år. Det betyder att Malmö får ett årligt genomsnitt på 8250 invånare under åren 2016-2019. Det innebär att Malmö redan år 2019 kan ha en befolkning på 357 000 invånare, vilket kan jämföras med tidigare prognoser som visat att Malmö först år 2025 skulle uppgå till 350 000 invånare.

Malmö tar ett stort ansvar för flyktingmottagandet i Sverige, och ska så göra. Samtidigt är nödvändigt alla kommuner tar sitt ansvar. Därför måste en tvingande lagstiftning om att alla Sveriges kommuner ska ta emot flyktingar komma på plats så snabbt som möjligt. Vi vill också se ett reformerat system för eget boende och kraftfulla och uthålliga statliga investeringar.
Den starka befolkningstillväxten kommer att ha stor påverkan på det kommunala serviceutbudet som verksamheten inom förskola, skola, omsorg och på sysselsättningen i Malmö, på bostadsbehovet samt på stadens långsiktiga ekonomi.

Att allt fler väljer att bosätta sig i Malmö är positivt och innebär många möjligheter för den fortsatta förstärkningen av Malmös roll som tillväxt- och utvecklingsmotor för södra Sverige. Den kraftiga befolkningstillväxten skapar en helt ny situation med nya utmaningar, som i sin tur kräver nya lösningar och nya grepp.

Kommunledningen är fast besluten om att klara utmaningarna. Malmö ska vara ett föredöme för hur Sverige hanterar situationen med många nya invånare på kort tid. Redan har stora, globala företag som Ikea och IBM visat att Malmöbornas olika bakgrund är en konkurrensfördel för staden. Stadens hårda arbete med att få fler att se samma möjligheter fortsätter. Staden ska fortsätta att växa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

För att tydligt markera vikten av ett kommunövergripande förhållnings- och arbetssätt vad gäller Malmös framtida utveckling, tillsätter vi en politisk ledningsgrupp bestående av kommunstyrelsens presidium samt beredningsansvariga kommunalråd. Den politiska ledningsgruppen leder arbetet med att analysera och utvärdera de effekter som den nya befolkningsprognosen medför samt leder arbetet med att ta fram förslag på hur utmaningarna kan mötas på bästa sätt.

Idag informeras Malmö stads förvaltningar om den nya befolkningsprognosen. Uppdraget till förvaltningarna är tydligt:

  • Beskriv hur befolkningsökningen påverkar verksamheten.
  • Gör en analys av de kortsiktiga och långsiktiga behoven för att klara stadens välfärdsåtagande.
  • Planera för förändring.

Som ung, modern och global storstad skall Malmö vara en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. För att möta utmaningarna med en stark befolkningstillväxt krävs det därför gemensamma krafttag, så att den starka befolkningsökningen realiseras som den möjlighet den innebär.

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande

Städerna avgörande för att klara klimatkrisen

Städerna avgörande för att klara klimatkrisen

När EU vill diskutera förnybar energi under Klimattopmötet i Paris, COP21, bjuder man in Vancouver, Belo Horizonte i Brasilien, Fukushima och – Malmö. När globala organisationen ICLEI vill lyfta fram fungerande exempel på hållbar stadsutveckling är Malmö återigen en förebild.

Klimatfrågan är global och kräver globala åtaganden. Därför är det så viktigt att COP21 nu, för första gången på 20 år siktar på att nå bindande klimatavtal. Samtidigt är det tydligt att det behöver gå snabbare än vad många länder mäktar med och då krävs lokala lösningar. Sällan har städernas betydelse i klimatfrågan lyfts så mycket som inför dessa klimatförhandlingar, trots att endast nationer är godkända som förhandlingsparter. Men när nationernas löften riskerar att inte räcka till hoppas världen istället på städernas handlingskraft och vilja att agera.

Malmö är en stad som kan och vill mycket inom hållbar utveckling. Vi är på plats i Paris under COP21, precis som många andra städer och regioner från hela världen. Här delar vi med av oss av fungerande lösningar som vi utvecklat och prövat i Malmö; exempel som skulle kunna skalas upp på olika håll i världen och få ett stort genomslag. Särskilt intressanta är exempel där vi visar att gröna lösningar också kan ge socioekonomiska vinster.

Ett exempel är buss 5, Malmöexpressen, som binder samman östra och västra Malmö. Bussarna, som är gashybrider, har eget körfält största delen av sträckan. Antalet passagerare har ökat med hela 25 % på sträckan som redan innan var Skånes populäraste. Luftkvaliteten på Amiralsgatan har blivit bättre sedan Malmöexpressen började rulla i juni 2014 och kvävedioxidhalterna har minskat med åtta procent. Under samma period har trafikflödet på Amiralsgatan minskat med cirka 2 500 fordon per dygn.

Även Greenhouse Augustenborg, som just nu byggs i Malmö av MKB Fastighets AB, lyfts fram som en framtidsmodell för stadsliv med låg klimatpåverkan. Det 14 våningar höga huset kommer att ha odlingsbalkonger med 40 centimeter matjord där växter och grönsaker kan odlas. Huset får färre parkeringsplatser för bilar än vanligt men får istället ett cykelgarage du enkelt och säkert kan cykla rakt in i och dessutom en bil- och lådcykelpool. I huset produceras egen grön el med solceller och det finns endast ett elabonnemang för fastigheten. Därmed erbjuds alla boende egenproducerad solel och inköpt vindel till ett förmånligt pris.

Malmö kommer också att presentera mer framtidsinriktade lösningar under COP21, som planerna för utbyggnaden av Sege Park. 2025 ska Sege Park vara en klimatsmart ny stadsdel med 800 bostäder och med rimlig boendekostnad. Här siktar man på att inte överskrida experternas mål på max två ton Co2 per person och år. Andra frågeställningar som intresserar världen är Malmö ambitiösa mål för förnybar energi och energieffektivisering.

COP21, vid sidan om förhandlingarna, är en enda stor mötesplats för att lyssna och lära och plocka med goda idéer hem, för att diskutera med alla från borgmästare till aktivister. Malmö är förvisso inbjuden att dela med sig av fungerande lösningar, men lika viktigt för oss att lära mer om andra städers sätt att arbeta klimatsmart och hållbart.

För fungerande lösningar finns redan idag. Vi vet att med rätta förutsättningarna kan städerna uträtta underverk. Det måste vi göra: städer står för 70 procent av alla utsläpp av växthusgaser, och en snabbt växande majoritet av världen människor bor i städer. Vi åker bil, handlar, värmer upp våra hus, slänger mat som inte ätits upp. Vi är många och effekterna på klimatet blir stora. Samtidigt är det i städerna som förutsättningarna är bäst för att minska de negativa effekterna. Det är här man kan planera för cykling och tät kollektivtrafik. I städerna finns energieffektiva flerfamiljshus och insamling av matrester.

Det är också i städer som vi snabbt ser effekter av klimatförändringar. Så sent som 2014 drabbades tusentals Malmöbor av det häftiga skyfall som ledde till omfattande översvämningar och skador i fastigheter och källare.

Det är i städerna som både problemen och lösningarna finns. Det är också därför Malmö är med under COP21: för att driva utvecklingen framåt, för att visa vad som går att göra lokalt och för att ta vårt ansvar för den globala klimatfrågan.

Katrin Stjernfeldt Jammeh

Kommunstyrelsens ordförande

 

Replik till M: ”Malmö är en regional tillväxtmotor. Här startas dagligen åtta nya företag och allt fler företag flyttar hit sina huvudkontor”

Replik till M: ”Malmö är en regional tillväxtmotor. Här startas dagligen åtta nya företag och allt fler företag flyttar hit sina huvudkontor”

Följande replik om Malmös näringspolitik publicerades i Skånska Dagbladet den 2 oktober:

Malmömoderaterna säger sig vilja satsa på fler jobb i Malmö. Dessvärre framgår det inte hur de ska skapa jobben. Istället stannar artikeln vid en beskrivning av Malmös tillstånd, så som man själv väljer att se det. Även här utelämnas en rad olika viktiga faktorer, såsom att arbetsmarknadspolitiken primärt är ett nationellt uppdrag och att vi åren 2006-2014 hade en borgerlig regering som blev vald på att leverera jobb, men lämnade efter sig högre arbetslöshet än hur det var när man tillträdde.

Malmömoderaterna skriver att staden i större utsträckning måste möta arbetsmarknadens krav på utbildning. Exemplet på att det inte redan görs är vår rekommendation att avslå ansökan om att starta en ny svetsarutbildning. Kanske säger exemplet allt om Moderaternas analys av Malmös näringslivspolitik. Svetsarutbildningar erbjuds redan på två skolor i Malmö. Fyra personer, varav en enda var behörig, sökte dit till årets hösttermin. Är det så Moderaterna vill satsa på industrijobb i Malmö – genom att etablera utbildningar som ingen efterfrågar?

Låt mig komplettera bilden något samt lansera faktiska förslag och konkret politik för jobb och tillväxt i Malmö.

Malmö är en regional tillväxtmotor. Nära 163 000 personer arbetar dagligen i Malmö, fler än någonsin tidigare. Här startas dagligen åtta nya företag och vi ser att allt fler företag väljer att placera huvudkontor eller delar av sin verksamhet i staden. Malmö har numera en diversifierad företagsstruktur som till stor del består av många små- och medelstora företag. Det är bra och gör att Malmös näringsliv är mindre känsligt för konjunktursvängningar.

Moderaterna fäster stor vikt vid Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat i landets kommuner. Det finns inslag i mätningen att ta åt sig av, men tänk på att bara 217 av Malmös 33 000 företag/arbetsställen ingår i undersökningen.

Det finns andra mätningar. År 2013 rankade FORBES Malmöregionen som den fjärde mest innovativa regionen i världen. I dagarna slog IKEAs internationella kontor, Hubhult, upp portarna i Svågertorp med plats för 1000 anställda och många internationella besökare. För några veckor sedan meddelade IBM att man planerar att öppna ett nytt utvecklingskontor i Malmö med 300 nya jobb och hänvisade till Malmös unga och globala befolkning som en starkt bidragande anledning till att man valde staden. I Malmö finns goda förutsättningar att starta sitt företag, få företaget att växa och dessutom få hjälp på vägen genom en uppsjö av duktiga innovationsaktörer.

Allt detta är väldigt glädjande, men vi i kommunledningen är självfallet inte nöjda förrän vi ser att alla Malmöbor kan ta del av de framväxande jobben. Att fler kommer i arbete är en central del i vår ambition att skapa social rättvisa och en socialt hållbar stad. Dessutom leder det till ökade skatteintäkter och säkrar stadens förmåga att erbjuda bra förskolor och skolor samt en god omsorg till Malmös äldre.

Därför har vi från Socialdemokraternas sida i Malmö satt upp ett lokalt mål om att skapa minst 30 000 jobb i Malmö fram till 2025. Det ska uppnås genom att kraftsamla för fler jobb tillsammans med våra partners i kranskommunerna, Köpenhamn och tillsammans med näringslivet. Vi ska fortsätta arbeta för ökade investeringar i infrastruktur, jobba för en ny Öresundsförbindelse som kan avlasta Öresundsbron och knyta Sveriges tre storstäder närmare varandra genom miljövänliga höghastighetståg. Vi ska fortsätta satsa på innovationsutveckling, grön tillväxt och hållbar stadsutveckling, områden där vi är starka och där vi, tillsammans med grannkommuner, kan stärka våra positioner och locka investerare. Slutligen ska vi se till att rusta Malmöbor för att kunna ta de jobben som växer fram i Malmö.

Från stadens sida har vi också slagit fast att den snabba utvecklingen med digitalisering, globaliseringen och andra omvärldsfaktorer gör att vi behöver ta ett nytt grepp kring stadens näringslivsarbete. Därför arbetar vi med att ta fram en ny näringslivsstrategi för Malmö som anger inriktningen för stadens näringslivsarbete, sätter Malmö på den internationella kartan i näringslivssammanhang, lockar investerare och främjar uppkomsten av nya- och fler växande företag.

Vi är medvetna om att fler jobb och en positiv utveckling för Malmö kräver att många aktörer samspelar och samarbetar. Under våren bjöds Malmös näringsliv in till ett gemensamt arbete med staden och andra relevanta aktörer med målet att jobba för ett socialt hållbart Malmö. Under tre halvdagar samlades näringslivsrepresentanter, tjänstemän från offentliga organisationer och politiker för att diskutera lösningar och initiativ för ett socialt hållbart Malmö under namnet 11:11 Meet Malmö. Intresset från näringslivet var överväldigande. Till 30 öppna platser anmälde sig 400 företag för att man vill bidra till stadens och det egna företagets utveckling. Torbjörn Tegnhammar hade möjlighet att delta och lansera sina idéer för fler jobb och ett bättre näringslivsklimat, men avstod tyvärr vid samtliga tillfällen.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande

 

Moderaternas ursprungliga inlägg finns att läsa på Skånskans webb.

Testinlägg

[slickr-flickr tag=”testtag” items=”5″ type=”slideshow”]

Malmö stad skriver till Uefa om ojämställda ersättningar

Vid gårdagens sammanträde beviljade kommunstyrelsens arbetsutskott ett bidrag till FC Rosengård på 950 000 kronor. Bidraget är en förutsättning för att klubben ska kunna delta i Champions Leagues avgörande skede, närmast i sextondelsfinalen mot finska PK-35 Vantaa den 7 oktober.

För ett år sedan beviljade Malmö stad ett bidrag i samma storlek och med samma syfte till FC Rosengård.

I samband med dagens beslut skickar Malmö stads ledning ett brev till europeiska fotbollförbundet Uefa och till Svenska fotbollförbundet som tar upp konsekvenserna av Uefas skilda ersättningsnivåer mellan dam- och herrlag i Champions League. Ersättningarna till de deltagande damlagen ligger på under en procent av de som betalas ut till herrlagen.

– Det är snett när FC Rosengård, rankat som Europas fjärde bästa lag, inte får ersättning som ens täcker lagets resor till bortamatcherna. Jag vill veta hur Uefa ser på att deltagande lag måste vända sig till sin hemkommun för att ha råd att vara med i förbundets finaste klubbturnering como comprar viagra en espa. Den stora skillnaden i ersättningar rimmar illa med Malmö stads syn på jämställdhet, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi vill att små tjejer i Malmö, precis som små killar, ska kunna drömma om att bli proffs i fotboll. Här är vårt framgångsrika damlag viktiga förebilder. Uefa måste verka för att kvinnliga fotbollslag ges ekonomiska möjligheter att spela på en hög professionell nivå. Det handlar helt enkelt om fotbollens framtid, säger Klas Tjebbes, klubbdirektör i FC Rosengård.

Läs brevet till UEFA här.