Elvy, Husie S-kvinnor
Pethra Ängquist intervjuar Elvy Westerberg, Malmö 2021
Hon är en sådan kvinna som aldrig ger sig. Trots canceroperation och bypass har hon alltid kämpat vidare i livet. Just kampen är det nog som driver de flesta S-kvinnor framåt där strävan efter jämställhet är prioritet ett.
Min nyfikenhet över att få veta hur det har sett ut bakåt i tiden för S-kvinnors kamp och vilka frågor som varit aktuella fick mig att vilja intervjua Elvy Westerberg som är medlem i samma kvinnoklubb som jag, Husie S-kvinnor.
Jag visste att Elvy hade varit medlem länge och tänkte att hennes historia var väl värd att belysa. Jag tyckte också det passade bra såhär exakt 100 år sedan sedan rösträtten för kvinnor trädde i kraft. Agda Östlund, Elly Thüring och Kata Dahlström – många var kvinnorna som stod på sig och aldrig gav upp och efter dem kom många fler. Elvy är en av dem.
Elvy är av en exklusiv årgång född 1932 – det föddes nämligen inte så många barn det året. Ett oönskat sladdbarn var hon, systern föddes tio år tidigare och var lite av en extramamma för Elvy. Det som har präglat henne mycket är just att hon var ett oönskat barn, helst hade föräldrarna sett att det blev en grabb. Därför har hon själv sett till att de egna barnen var välkomna till världen.
Hennes far var dominant och hennes mor undergiven och ekonomiskt beroende av sin man. Det har också påverkat henne och bestämde sig tidigt för att vara ekonomiskt självständig och inte beroende av en man. Gifta sig skulle hon aldrig göra men gjorde det ändå. Föräldrarna röstade på Socialdemokraterna men var annars inte engagerade i partiet. Det blev många flyttar under barndomen men hon föddes på söder på en mörk bakgård och sista bostället blev Stuvsta – en förort till Stockholm. Pappan kom från Närke och mamman från Göteborg. Pappan åkte runt på byggarbetsplatser och sålde skokräm till byggarbetarna. Det var ingen lukrativ affär det där med att sälja skokräm som de kokade hemma menar Elvy. De hade det knapert ekonomiskt men efter att ha fått in en stor order av skokräm som pappan sedan sålde, hade han råd att köpa ett hus till dem.
Elvy hann gå i folkskola i sex månader sedan bröt andra världskriget ut. Pappan blev inkallad och det var kämpigt med pengarna hela tiden. Elvys mål som barn var att bli färdig med skolan så fort som möjligt så att hon kunde hjälpa till med försörjning och föräldrarna slapp bli belastade ekonomiskt.
Elvy gick på handelsskola där det var ett högt tempo så någon fritid hade hon inte då all tid gick åt till att studera. Realexamen tog hon 1949 och började arbeta på Industriförbundet vid Brunkebergstorg där det var kristallkronor i taket och mycket tjusigt. Efter ett tag byte hon anställning och arbetade sedan i Huddinge på kommunalkontoret där hon också träffade sin blivande man. För att de skulle få möjlighet att bo tillsammans behövde de gifta sig och de fick sedan en tvårumslägenhet att hyra.
Elvy avancerade ganska snabbt från att skriva elräkningar till att hamna i diariet. Senare arbetade hon som sekreterare i Bostadsstiftelsen Huge, en kommunal stiftelse som byggde bostäder i Huddinge och det var där hennes politiska liv började. Efter fem år skaffade hon och hennes man barn och då upptäckte Elvy att där fanns ingen barnsomsorg så det var mitt första engagemang. Det fanns endast barnomsorg för ensamstående mödrar. Eftersom Elvys mamma var för gammal för att passa hennes barn och för att de hade olika syn på uppfostran, blev Elvy hemarbetande. Under tiden gick hon olika slags kurser och utbildade sig till fastighetsförvaltare och fastighetsmäklare och fick sedan halvtidstjänst på en fastighetsbyrå i Huddinge. Så småningom flyttade Elvy och hennes man från Huddinge till Malmö då maken fick arbete där. De hade att välja mellan Malmö och Falköping men valde Malmö pga större kulturutbud. Första vintern i Malmö 1962 kunde hon åka skidor på Videdal minns hon. Första tiden i Malmö blev traumatisk i samband med hennes son födsel då barnmorskan upptäckte en tumör. Tio dagar senare opererades Elvy för grovtarmscancer med 50% chans att överleva. På den tiden i slutet av 50-talet, ansågs inte fäderna kunna ta hand om ett spädbarn på egen hand så Elvy nyfödda barn hamnade på barnhem. Sonen fick bo där ett tag till Elvy tillfrisknade. Elvy är tacksam över att hon fick möjlighet att få se både barn och barnbarn växa upp och även att få se barnbarnsbarn komma tillvärlden men har ingen förhoppning om att se dem växa upp säger hon med ett leende.
Hennes politiska engagemang hade börjat i Huddinge och Hörningsnäs kvinnoklubb som hon blev värvad till 1954. Att hennes man var politiskt och fackligt engagerad gjorde också sitt till att hon gick med i partiet. Cirka trettio år senare 1985 fick Elvy möjlighet att tjänstgöra i Riksdagen. Elvy minns den påsken när hon tillträdde då isblocken fortfarande låg kvar på vattnet utanför Riksdagshuset. Det var en hektisk tid men roligt att få tillfälle, speciellt för en gammal stockholmare att få bo i gamla stan på Västerlånggatan där gästlägenheten fanns. Fyra personer delade på en lägenhet men hade egna rum. Elvy delade utrymme med flera kända personer. När hon hamnade i Riksdagen hade hon redan sagt nej till ny nomineringsperiod så det var inte aktuellt att hon skulle kandidera något mer för hon prioriterade sitt jobb då. Elvy beskriver det som svårt att vara fritidspolitiker på den tiden vad gällde ledighet från arbetet men tack vare att hon på sin arbetsplats som kommunsekreterare hade flextid kunde hon använda den till sammanträden. Någon ersättning för förlorad arbetsinkomst fick hon inte då.
I kommunfullmäktige var hon ledamot i 15 år mest kunde hon påverka genom kvinnoklubben i Husie där hon var ordförande 1970-1979. Med hjälp av många idérika medlemmar skrevs det många motioner gällande många olika frågor men förbättringar gällande barnomsorgen var mest i fokus. När det senare blev lättare att studera som vuxen läste Elvy först kompletterande kurser inom vuxenutbildning och sedan vidare på Socialhögskolan och tog examen 1970 inom Förvaltningslinjen.
Hennes första jobb som socionom var att omskola arbetslösa akademiker då hon arbetade på Länsarbetsnämnden. Efter ett år blev det kommunsekreterare kombinerat med personalfrågor i Staffanstorps kommun och när det blev omorganisation fick hon välja mellan att arbeta som kommunsekreterare eller personalchef. Kommunsekreterare passade henne bäst eftersom hon var politisk aktiv i Malmö och kunde genom det jobbet lära sig saker hon hade nytta av i politiken. Elvy var också ordförande i Konsthallsnämnden i 9 år vilket hon beskriver som en spännande tid att leva med konsthallen och dess utveckling.
Under sin fullmäktigetid var hon med om att förbereda införandet av kommundelsnämnder och gjorde en del studiebesök runt om i landet i samband med detta. Från 1996 ingick Elvy i en stadsdelsnämnd och blev efter ett tag ordförande, det året hon tillfrågades var inte hennes bästa då hennes man hade gått bort nyligen och själv hade hon opererats för by-pass men hon tog sig ändå an uppdraget då hon brann för förslagen om stadsdelsnämnder. Elvy påtalar att det finns massvis med protokoll från den tiden i Arbetarrörelsens Arkiv om det finns intresse att läsa. Hon var både ordförande och sekreterare samtidigt då ingen ville ta på sig det sistnämnda. Elvy har varit på två partikongresser, den ena var kvinnoförbundets kongress och den andra var Partikongressen, det var stort att vara med på dem menar hon.
Förutom barnomsorgen, har hon varit med och drivit frågor gällande miljön och internationella frågor. Ett exempel var slöseriet med vårt rent vatten att man använder det till avlopp m.m. Den nyttigaste erfarenheten Elvy har som hon fått från politiken är som ledamot i omsorgsstyrelsen som var en av de stora nämnderna Elvy var ledamot i. Hon var med på den tiden då man gick över från de stora institutionerna till att istället satsa på LSS-boenden och dylikt för personer med funktionsnedsättning. Under denna period var Elvy också verksam som kontaktperson för personer med funktionsnedsättning.
Den senaste motionen Elvy har skrivit är från i år och handlar om att det bör införas en äldreomsorgslag och en äldreomsorgsförsäkring. Hennes särbo bor på ett äldreboende och Elvy har fått kämpa en del för att han skulle få den omsorg han har rätt till.